INP/APNN 2016 konferens

I september ordnades den internationella konferensen INP/APNN 2016 i Hong Kong. APN-nätverket är ett nätverk inom den internationella sjukskötarorganisationen ICN (International Council of Nurses).

Konferensen syftar till att belysa och lyfta fram det avancerade kliniska vårdarbetet. Konferensen arrangeras vart annat år och år 2014 hölls den i Helsingfors. Konferensen i Hong Kong samlade 900 deltagare från 26 olika länder. Temat för årets konferens var Advancing nursing, Advancing health: Emerging possibilities. Vårdare är den största yrkesgruppen inom hälsovården i hela världen, vilket innebär att vårdaren har stora möjligheter att påverka människors och olika samhällens hälsa. Att vara den störta yrkesgruppen inom branschen innebär även ett stort ansvar.

Under konferensen var valmöjligheterna stora. 150 olika föreläsningssessioner att välja mellan samt 160 posters. Det stora utbudet ledde till att man inte kunde delta i allt man önskade. Dagarna började med introduktion i Tai Chi.

Enligt professor Sophia Chan (Hong Kong) är de globala trenderna, inom vården, följande:

  • Advanced Nursing Practice / Avancerat Kliniskt Vårdarbete
  • Expanded role of nursing / Utvidgad yrkesroll för vårdare
  • Specialisation / Specialisering

Att vårdare specialiserar sig är en global trend. För att detta skall kunna ske behövs det motiverade vårdare och ett starkt ledarskap. Samarbete vårdare emellan och mellan vårdare och andra yrkesgrupper bör lyftas fram. För att en specialisering skall kunna ske behövs det även skickliga vårdare med goda färdigheter både teoretiskt och praktiskt.

I olika länder ser det avancerade kliniska vårdarbetet (AKS) olika ut men i det stora hela kämpar de flesta med samma problematik d.v.s. att finna sin egen nisch och plats. Dock har vissa länder t.ex. USA kommit mycket långt i jämförelse med t.ex. Afrika. På vissa ställen i Afrika brottas man fortfarande med situationer som att en kvinna måste ha lov av sin man eller svärmor för att få uppsöka en vårdare. I USA har man kommit långt gällande AKS. Vårdare har på många ställen egna mottagningar och har rätt att skriva ut vissa läkemedel. Vårdarna där är starka entreprenörer och man uttrycker ”nurses has to be much more focused on making business”.

I Frankrike, som har 600 000 registrerade vårdare, har man först år 2009 startat 2 masters program, men vårdarna har svårt att hitta jobb som motsvarar utbildningen. 2016 introducerades APN i Frankrike och visionen är att vårdaren i framtiden skall kunna diagnostisera och skriva läkemedel. I Frankrike har man stora utmaningar med att det inte finns tillräckligt med allmänna läkare, speciellt inte på landsbygden. Detta har lett till att patienten är tvungen att söka sig till en specialist eller söka sig till jourpoliklinikerna för att få vård. Jourpoliklinikerna är fullsatta av patienter som inte behöver den formen av vård. Här är ett tydligt utvecklingsområde, där landet kan ha nytta av avancerade kliniska sjukskötare med t.ex. egna mottagningar.

Då man på en internationell nivå försöker jämföra vårdutbildning och vårdarbete samt även det avancerade kliniska vårdarbete och dess utveckling och ställning i dagens samhälle ställs man genast inför en utmaning. Det finns många olika benämningar och många olika utbildningar t.ex i Australien har man 70 titlar för vårdare. Att göra en jämförelse är svårt, men, är det nödvändigt?! Det som för oss kan vara en helt ”vanlig”/alldaglig vårduppgift t.ex. byte av urinkateter kan för en vårdare i ett annat land vara en uppgift som endast får utföras av en avancerad klinisk vårdare. Kanske det inte är meningen eller ens av viktigt att jämföra? Tror att vi borde mera med öppna ögon dela med oss och sedan bara försöka plocka ut de godaste bitarna och anpassa dem till vårt eget system. Genom att hela tiden bara jämföra så kommer vi inte längre i processen utan stagnerar.

I Finland har vi kommit en god bit påväg. Finland har idag 65 kliniska vårdexperter runtom i landet. Finland deltog i konferensen med båda posters och muntliga presentationer, vilka alla hade en hög standard.

Hong Kong
Hong Kong, som mellan 1841 och 1997 var en del av England, består av 250 öar. På dessa öar bor en folkmängd på över 7 miljoner. Hong Kong är en särskild administrativ region (SAR) i Kina. Hong Kong är en intressant blandning av väst och öst, miljonstad och by…..  Men allt har sin egen givna plats. Det är lätt att röra sig i staden, som har ett fungerande metro-, buss- och spårvagnsnätverk. I de mest pulserande delar av staden är det liv och rörelse dygnet runt, men redan 20 minuter ytterom de pulserande gatorna kan man finna vackra sandstränder och mindre stadsdelar med bl.a. små fiskebyar t.ex. Aberdeen. Men liksom många andra storstäder så förändras omgivningen snabbt och byggs ut. Fast man många gånger får armbåga sig fram bland miljoner människor så känner man sig trygg i staden. En orsak till känslan av trygghet är antagligen att man klarar sig på engelska, så gott som överallt. De flesta skyltar är även skrivna på kinesiska och engelska.

De som är födda i Hong Kong talar om sig själva som Hong Kong chinese emedan de som är födda i Kina kallas till Mainland chinese. Hong Kong skiljer säg även från Kina genom att ha en egen valuta, vänster trafik, religionsfrihet….

Vården i Hong Kong
I Hong Kong finns det 38 372 registrerade vårdare och 13 159 ”närvårdare” (EN=enrolled nurse). 90 % av invånarna i Hong Kong använder sig av den offentliga hälso- och sjukvården. En utmaning är dock att endast 50 % av alla läkare jobbar inom den offentliga, resterande 50 % jobbar inom den privata sektorn. Den offentliga sektorn erbjuder 27 895 sängplatser emedan den privata har 4014 sängplatser.

En annan utmaning är den snabbt åldrande befolkningen. År 2012 var en av sju personer i Hong Kong över 65år och enligt uträkningar kommer år 2013 en av fyra att vara över 65år. Medellivslängden är för män 81,2 och för kvinnor 87,3. De vanligaste hälsoproblemen i Hong Kong är fetma, alkohol, rökning och fysisk inaktivitet. Under de senaste åren har man allt mera börjat satsa på förebyggande åtgärder. Inom vården behövs det mera vårdare samt även annan personal så man satsar på ”man-power” och professionell utveckling.

En annan stor satsning är eHR (electronic health record) som är ett elektroniskt program där både offentliga och privata kan läsa/komma åt patientens dokument. I Hong Kong har vårdare inte rätt att skriva läkemedel och man har ca 100 avancerade kliniska sjukskötare (nurse practitioners).

Tankar
I många länder inklusive Finland har det varit ”tillåtet” för vårdare att avancera till lärare eller till vårdledare. Det har inte tidigare varit möjligt att avancera inom den kliniska vården. Genom att nu utbilda AKS ger man vårdare en möjlighet att avancera i sitt kliniska arbete och i det arbete som är närmast patienten. De största stötestenarna är dock att få vår röst hörd. Vi bör se till att politiker, läkare och även andra yrkesgrupper vet vem vi är och vad vi kan erbjuda. Men, vi bör även själv lyfta vårt kunnande och stödja varandra i denna utveckling. Ett av vårdens absolut största utmaningar är avundsjuka vårdare emellan. Vi måste lära oss att stå bakom varandra. Det att någon annan utvecklar sitt kunnande är inte bort från mej.

Nästa konferens kommer att hållas i Rotterdam, Holland 27–29.8.2018.