Tänk dig följande: När du sänder hem en patient från sjukhuset efter en sjukhusvistelse får patienten ta en robot med sig hem. Denna robot ska hjälpa henne eller honom med de dagliga sysslorna. Roboten håller uppsikt över patienten, rapporterar information direkt till journalsystemet och slår larm vid behov. Roboten håller ett dagligt gymnastikprogram och dessutom är den underhållande. Tycker du att detta låter som science fiction? Det är det faktiskt inte, faktum är att detta är fullt möjligt redan idag! Den kommande social- och hälsovårdsreformen bygger på ett ökat utnyttjande av digitala tjänster. Med hjälp av teknologi och digitala tjänster kommer allt större del av vården att ske i hemmen exempelvis med hjälp av robotar. Du kanske redan har en robot i ditt hem, som exempelvis en självgående gräsklippare eller dammsugare?
Den 3 december hölls ett seminarium Digitalisering, artificiell intelligens och robotik i samhällets tjänst vid Åbo Akademi i Vasa. Seminariet ordnades av enheten för vårdvetenskap vid Åbo Akademi tillsammans med HTTS i Vasa (Sällskapet för vårdvetenskaplig forskning r.f.) och Högskolekonsortiet (Vasaregionens sex högskolor och universitet). Föreläsningarna var intressanta och rykande aktuella, bland annat robotmaster Christina Andersson talade om robotar till din tjänst, Sirkku Säätelä från Yrkesskolan Novia berättade om framtidens sjukhus och Mika Billing från Vaasan Ammattikorkeakoulu berättade om den sensorutrustade rollator som de utvecklat. De flesta föreläsarna var överens om att digitala lösningar är underutnyttjade inom social – och hälsovården: det finns många nya digitala redskap men vi använder dem inte. Det finns också ett behov av att höja kompetensen både inom utbildningen och på fältet, vårdstuderande i regionens högskolor får i nuläget ingen undervisning i hälsoteknologi, och det finns ett visst motstånd bland personalen. Trots detta behöver vi faktiskt nya lösningar för att kunna möta utmaningarna inom vårdsektorn.
Det finns många typer av robotar inom hälso- och sjukvården; exempelvis ätrobotar, kommunikationsrobotar, robotarmar och rörelseassisterande robotar. Det finns också olika sällskaps- och terapirobotar, som exempelvis Parosälen som används inom äldrevården. Dessutom finns det olika slag av servicerobotar och transportrobotar, som redan länge har funnits inom industrin. Det som är nytt är utvecklingen av den humanoida roboten, det vill säga en robot som är designad för att likna en människa med ansikte, ögon och mun. Den humanoida roboten ska kunna vistas i ett hem och användas som en hjälpreda och en följeslagare. Troligtvis kommer användningen av humanoida robotar inom vården och i hemmen att öka snabbare än vad vi anar.
Det finns olika varianter av humanoida robotar, som exempelvis Pepper och Nao. Pepper roboten är 140 cm lång. Pepper roboten känner igen olika röster och den kan tala 40 olika språk (bland annat både svenska och finska). Den kan också avläsa olika känslotillstånd med hjälp av kameror och sensorer om den kopplas upp till en molntjänst. Redan idag används humanoida robotar exempelvis i Japan och i Holland för att guida runt patienter och anhöriga i sjukvårdsorganisationer, för att assistera vid enkla situationer som att servera mat och bädda sängar. Forskningen visar att Paro sälarna minskar agitation hos äldre dementa patienter, och AIBO robothunden minskar upplevelsen av ensamhet. Det finns också studier som visar att äldre blir mer aktiva då en Pepper robot används för aktivering. Inom en nära framtid kommer alltså vårdpersonalen att arbeta tillsammans med robotar på olika boenden eller i patienternas eget hem. Det kräver förstås att vårdpersonalen tar till sig de nya möjligheterna och är medvetna om de etiska utmaningarna med robotiken i vården. Robotarna kommer troligtvis att förändra vårdarnas sätt att arbeta radikalt.
Enligt Social- och Hälsovårdsministeriets rekommendationer ska teknologin stöda ett gott liv, människovärde, självbestämmanderätt, delaktighet samt en human vård och omsorg. När man tar i bruk ny teknologi inom vården är det viktigt att detta görs i samråd med den som ska använda teknologin. Teknologin ska fungera i vardagen, och användaren behöver få stöd när man ska börja använda. Teknologin ska vara tillförlitlig och trygg. Tanken med teknologin är att den ska gynna både patienter och personal, och att den öka möjligheterna för att nå god hälsa. Teknologin ska bidra till en mer säker och effektiv vård, som skräddarsys utgående från vad patienterna behöver.
Vi har alltså redan nu verktygen för framtidens vård, frågan är bara hur vi tar dem i bruk. Vid enheten för vårdvetenskap vid Åbo Akademi har vi har flera spännande forskningsprojekt inom hälsoteknologin på gång. Vi har bland annat ett robotikprojekt tillsammans med Experience Lab, där vi kommer att testa en Pepper robot i olika vårdsituationer. Jag tror att det är viktigt att vårdpersonalen lär sig att använda robotar på rätt sätt. Robotar i sig är inte värdeladdade, de är alltså inte onda eller goda, utan det beror på hur vi människor programmerar och använder dem. Använd på rätt sätt kan robotarna ge personalen precis vad den behöver, det vill säga mer tid för att möta patienterna. Jag håller definitivt med Katri Sajama som vunnit idétävlingen Queen Silvia Nursing Award: Teknik ger tid över till det viktiga – det mänskliga mötet.
Linda Nyholm, HVD, enheten för Vårdvetenskap, Åbo Akademi