Behovet av hjälp

Jag har snart jobbat fyra veckor i flyktinglägren. Jag har fått en mera övergripande inblick över situationen och jag har också en bättre helhetsuppfattning av hälso- och sjukvårdsbehovet.

Det primära hälso- och sjukvårdsbehovet är liknande som jag beskrev i mitt föregående blogg inlägg. Men jag ser också det stora behovet av preventivt arbete. Vi har inte tid och möjlighet att bedriva preventivt arbete i någon större utsträckning. Diabetiker, astmapatienter, barn och sexuell hälsa är några exempel på fokusgrupper för preventiv hälsa.

Jag och tolken Waleed i Nea Kavala

Likaså är behovet av tandvård stort. Flyktingarna kan också erhålla specialistvård i viss utsträckning vid Kilkis sjukhus eller vid sjukhuset i Thessaloniki.

Jag och en hjälpbehövande vid mottagningen i Cherso.

I teamet finns en delegat som bedriver psykosocialt stöd. Det finns grupper både för kvinnor och män. Det här är ett bra exempel på förebyggande arbete. De kan prata med varandra om sin situation, dela sin psykiska smärta och det finns en utomstående person som lyssnar och tar del av deras tankar och känslor.

Tolken Waleed med frun Maeis, från vänster sonen Abdullrahman och sonen Wareth.

Tankar
Jag skrev också i mitt förra blogginlägg att jag har mycket att lära. Jag lär mig nya saker varje dag vilket jag är tacksam för. Vår levnadssituation ser mycket olika ut beroende på var i världen vi föds. Kulturella olikheter är också något som påverkar vår hälsa. Mina tankar kretsar just nu en hel del kring olika seder, vanor, levnadsbetingelser och hälsa sett ur ett genusperspektiv. Jag tanker också mycket på vår värld, politik, krig, miljö, ekonomi och religion. Jag är mycket glad att få jobba i ett internationellt team. De speglar olika sett att tänka men de visar även många likheter som vi människor har.

Jag och tolken Omar i mobilkliniken.

Soliga hälsningar från ett mycket varmt Grekland