Det var en fin solskensdag. Just en sådan man hade önskat sig och hållit tummarna för, men som man visste att skulle ha varit för bra för att vara sann. Men en sådan dag blev det då det var dags för SF i Västra Nyland att åka till Svartå för att besöka herrgården.
Det var i början av året som vi började fundera på olika alternativ för att uppmärksamma Internationella Sjukskötaredagen. Bl.a. kom det förslag på Raseborgs ruiner, Fiskars och Svartå slott. Styrelsen beslöt sig för att detta år besöka Svartå slott och eftersom Internationella Sjukskötardagen i år inföll på morsdagen, så blev det naturligt att ha det följande helg istället.
Det finns så många fina platser värda att besöka i Västra Nyland och det brukar ju bli så att man bara ”är på väg” till att besöka dessa platser som det egentligen är så lätt att komma till. Kanske det är just därför det inte blir av? Åtminstone gäller det mig, har varit på väg till Svartå slott många somrar, men det har bara inte blivit av.
Vi blev 27 deltagare med dagen. De flesta åkte med bussen och några kom på egen hand. Svartå slott som egentligen är en herrgård är byggt i slutet av 1700-talet och med tanke på att det är byggt av trä så är det fascinerande att byggnaden klarat sig så bra. Ännu i denna dag värms byggnaden med extra värmebatterier under den kallaste vintertiden. Kakelugnarna fungerar, men används ej pga brandfaran. Vi fick en intressant guidning i herrgården som tog en dryg timme. Mycket historia ryms med under dessa dryga 200 år. Och naturligtvis både glädje och sorg. Många intressanta personer har verkat här. Bl.a. Marie Linder som var en föregångare och publicerade 1867 boken En kvinna av vår tid.
Efter guidningen fick vi njuta av solskenet och beundra parken innan det var dags för lunch på restaurang Slottskrogen.
Slottskrogen byggdes som vagnsstall i mitten av 1800-talet och stämningen finns ännu kvar i den gemytliga byggnaden som restaurerats med respektfull och smakfull hand. Och kvaliteten på maten går hand i hand med den stämningen. Köket använder sig av lokala råvaror. Mycket trevlig och välkomnande stämning. Till förrätt fick vi nässelplättar med äggblandning. Till huvudrätt var det Wallenbergare av gädda och mos. Till efterrätt var det tuttifrutti glass med havrecrumbs. Glassen var otroligt frisk och gjord på olika frukter. Otroligt god mat, en smakupplevelse i sig!
Sen var det lite egen tid att bara njuta eller ströva i parken innan det var dags att bege sig hemåt igen.
Parken i sig är verkligen värd att besöka! Skulle det inte vara för skyltarna på svenska och finska så kunde man tro att man befann sig i England, för den påminner verkligen om engelska herrgårdsträdgårdar.
Så hit skall jag (hoppeligen) återvända ännu i sommar med ett litet picnic besök.
Ja och roligt att det kom ett förslag för utfärd till nästa år. Vi får se om det blir en utfärd då till natursköna Fagervik vid Ingå och sedan lunch i Barösund.
Katarina Ekberg